Katastrofen kommer

– Vi brukar generellt prata om fyra punkter när det gäller vad som är bra att tänka på, säger Marcus Årskog på ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” (MSB) och är vår huvudkälla till artikeln.

Punkt 1 handlar om att man ska vara medveten om och förbereda sig på att kriser som kan påverka ens vardag kan hända. Man kanske inte kommer kunna leva som vanligt. Om strömmen slås ut kommer till exempel varken dator, Iphone, hissar, uttagsautomater, flygplatser eller tåg att fungera.

Punkt 2 handlar om att man ska vara medveten om att samhällets resurser främst måste rikta sig till personer som inte klarar av att ta ansvar själva, som barn, gamla, sjuka och funktionsned­satta. Är man frisk måste man själv ha en beredskap för att klara sig.

Punkt 3 handlar om att det är viktigt att hålla sig informerad, följa instruktioner och råd från myndigheter, lyssna på radio och tv och gå in på www.krisinformation.se. Det finns numera även ett särskilt ­telefonnummer för kriser – 113 13 – som man kan ringa för att få information.

Punkt 4 handlar om att ha en beredskap hemma för sig själv och sin familj, så att man har tillgång till vatten, mat och värme om en kris inträffar.

Så till våraåtta scenarion:

Utan ström i extrem kyla

Den värsta kylan i modern tid lamslår Sverige. Precis samtidigt saboterar en extremistgrupp våra största ström-försörjningskällor vilket gör att hushållen står utan el.

Vad göra?

Det du behöver är värme, det är därför bra att ha en beredskap i form av filtar, batterier och stearinljus. Det är även bra att ha en alternativ värmekälla – värmer man upp sitt boende med el kan det vara bra att ha en braskamin, fotogenkamin eller gasolkamin som komplement. Sedan kan man stänga ner delar av bostaden och bara vistas i ett rum – fyra personer alstrar lika mycket värme som ett mindre element. I extremfall kan man isolera golv och fönster med mattor, filtar eller plast och tända ljus. Man måste dock tänka på brandrisken och se till så att man har god ventilation.

När det gäller matlagningen kan man fundera över om man ska ha ett campingkök hemma så att man kan laga mat om spisen inte fungerar. Det är även bra att ha livsmedel som inte kräver uppvärmning. Vid ett längre strömavbrott kan vattnet sluta rinna, eftersom elpumpar har slutat att fungera, och därför kan det vara bra att tappa upp vatten i stora dunkar eller petflaskor.

Översvämning & storm

Ovädret kommer. Stormen har vi sett förut, men denna gång är den ännu starkare och förvärras av ett så ihållande och kraftigt regn att våra vattendrag svämmar över.

Vad göra?

Stormar det så gäller det att hålla sig inomhus. Går du ut så kan du skadas av flygande föremål och träd som välter. Om du bor i hus kan det vara en god idé att stormsäkra det innan ovädret kommer. Det gör du genom att till exempel se till att inga lösa föremål ligger på tomten och att inga delar sitter löst på taket.

Är det översvämningsvarning så kan du gå in på kommunens webbplats för att se om ditt hus har varit översvämmat tidigare – då finns det risk för att det blir det igen. Det är även viktigt att följa SMHI:s varningar. För att skydda ditt hus kan du bygga sand- eller jordvallar som du täcker med plast eller lägga sand­säckar runt det. När ska man då lämna sitt hus? Det kan myndigheterna svara på, därför är det viktigt att lyssna på ­radio och tv och gå in på kriswebbsidorna.

Torka & brand

Vi såg hur det kunde hända i somras. Att en brand fick fotfäste i en skog och spred sig okontrollerat. Det kan hända igen och då kanske det sker här.

Vad göra?

Även i detta scenario gäller det att se till att ta del av myndigheternas information. Av dem får du reda på om du måste göra en snabb evakuering. Blir läget riktigt allvarligt är myndigheterna skyldiga att knacka dörr för att upplysa de boende om att de måste lämna bostaden. Bor du i ett område där det pågår en skogsbrand kan du fundera på vad du ska ta med dig vid en eventuell evakuering. Det kan till exempel vara bra att ha id-handlingar, försäkringspapper, testamente, bankdosa med mera tillgängligt.

Om det är extrem torka ska man för det första vara noggrann med att se till att inte starta en brand. Sedan ska man vara medveten om att bakterierna i vatten och mat ökar och att det därmed är risk för matförgiftning. Drabbas man av värmeslag ska man dricka vatten, vistas i skugga och få i sig salt. Är sym­tomen allvarliga ska man uppsöka sjukvården. Känsliga personer och astmatiker kan få andningsbesvär och bör då också uppsöka vård.

Maten tar slut

Kan det hända, undrar du. Men en dag så står du där, när maten på grund av konflikt inte kan importerats eller på grund av ekonomisk kollaps inte kan köpas, och önskar att du var bonde.

Vad göra?

Att ha ett hemförråd av basvaror är alltid bra, maten ska kunna förvaras utan kylmöjligheter och helst gå att äta utan att värmas. Vatten är det bra att tappa upp i dunkar/petflaskor, men man ska tänka på att det inte håller sig hur länge som helst – ungefär en vecka kan man räkna med utan att bakterier bildas. Ju svalare och mörkare man kan förvara det, desto bättre.

Kriget kommer

Det otänkbara händer, det som äldre generationer fruktat, det som yngre inte kunnat tro: Ett annat land invaderar Sverige. Stridsvagnar rullar in över våra nordliga gränser, stridsflygplan flyger in i vårt luftrum och bomber exploderar i städerna.

Vad göra?

Även i en sådan extrem situation som krig menar Marcus Årskog på MSB att det gäller att lyssna på myndigheterna. De kommer ge råd och information. Sedan är det även bra att ha någon form av hemberedskap. I en krigssituation kan många av de andra scenarierna inträffa eftersom den angripande makten kan ge sig på samhällsviktig infrastruktur så att vi därmed får klara oss utan värme, elektricitet och mat. Ytterligare ett råd är att inte vara ensam, utan ta vara på grannar och vänner – tillsammans får man ofta goda idéer. När ska man då lämna bostaden? Det får man själv ta beslut om.

Terrorister slår till

Dåden har drabbat både Norge, England, Frankrike och USA. Sverige har hittills varit relativt skonat från terroristattentat och försök till attentat. Men en dag står vi där och undrar hur vi kunde vara så naiva att tro att vi var immuna.

Vad göra?

Att få någon myndighet att svara på hur man som privatperson kan skydda sig mot terrorism är inte helt lätt. MSB hänvisar till Säpo, Säpo hänvisar till MSB och Försvarsmakten, och Försvarsmakten hänvisar till Säpo och MSB. Säpo medger att man är den myndighet som ska arbeta mot terrorism, men säger att man endast jobbar med brottsligheten, och inte informationen. Inte heller på de svenska kriswebbsidorna hittar vi någon information om hur man skyddar sig mot terrorismen, endast en lokal läns-krissida ger rådet att vara vaksam på övergivna föremål. Däremot finns det gott om tips på utländska sidor, till exempel ger amerikanska Röda korset följande råd:

Börja med att ta reda på vad som har hänt. När du har tagit reda på hur stor risk det är att något kommer hända i ditt närområde är det viktigt att du diskuterar detta med din familj/ditt hushåll. Tillsammans med dem kan du sedan komma fram till en plan.

Om ett attentat väl inträffar fortsätter du med följande: Håller dig lugn och tålmodig, följer råd från lokala myndigheter, lyssnar till radio och tv för att få nyheter och instruktioner. Hände attentatet nära dig: titta efter kroppsskador. Ge första hjälpen och skaffa hjälp till skadade människor. Om attentatet har skett nära ditt hem medan du är där: Titta efter skador på huset genom att använda en ficklampa, tänd inte ljus eller sätt på lysknappar. Leta efter bränder, lukta efter gasläckor, stäng av gasbehållare om du har sådana till t.ex. spisen. Om man känner gaslukt ska man öppna fönster och ta sig ut så fort som möjligt. Stäng av eventuella skadade apparater. Ring en kontakt till familjen, men använd därefter inte tele­fonen mer än nödvändigt. Kolla dina grannar, särskild de som är gamla eller funktionsnedsatta.

Kärnkraftsolycka

Det som inte får hända händer. Det sker ett bombattentat mot Forsmarks kärnkraftverk, radioaktivt material spri­der sig med vindarna och katastrofen är ett faktum.

Vad göra?

Att få någon myndighet att svara på vad man ska göra vid en kärnvapenolycka är heller inte helt lätt, men länsstyrelserna i de områden som har kärnkraftverk ger information till sina invånare. Bor man i närheten av en plats där en sådan olycka skett meddelas detta genom ett s.k. ”Viktigt meddelande till allmänheten” – VMA (se höger). Man ska då göra följande: Gå inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation så att inte förorenad luft kommer in, lyssna på information från myndigheterna, hjälpa andra som att släppa in de som behöver skydd, stanna inne och hålla djur inne. För att skydda sköldkörteln mot bestrålning kan man äta jodtabletter, men det ska man endast göra på inrådan av länsstyrelsen eller Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa tabletter behöver inte ätas av personer som är över 40 år och de måste verka innan man har fått i sig någon radioaktiv jod.

livsfarlig smitta

Den har redan lamslagit västra Afrika. Ebolan. Vi försöker ta in de ofattbara dödssiffror vi hör, men sjukdomen och människo­ödena känns långt borta, och det är inte förrän en allvarlig pandemi når Sverige som vi förstår vår litenhet inför en smitta.

Vad göra?

Just Ebolasmittan bedömer Folkhälsomyndigheten att det är en liten risk får spridning i Sverige, men kommer det en farlig pandemi hit så finns ett generellt råd: Se till att inte bli smittad. Man får ta reda på hur pandemin smittar och rätta sig efter det. Ebola sprids till exempel via direktkontakt med kroppsvätskor eller föremål infekterade av kroppsvätskor medan influensavirus sprids via små droppar i luften. Generellt är det bra att undvika folksamlingar för att komma i kontakt med så få människor som möjligt. Sedan finns ”de stora 5” råden som alltid gäller: Att man ska tvätta händerna, att man ska äta mat som är tillagad på ett bra sätt och skölja frukt och grönsaker, att man ska vaccinera sig, att man ska använda kondom och att man ska skydda sig mot insektsbett.

Här får du information:

Ring 113 13

www.dinsakerhet.se

www.krisinformation.se

Sveriges radio P4, SVT och TV4

VMA – Viktigt meddelande till allmänheten, eller ”Hesa Fredrik” som den också kallas, används vid större kriser och olyckor. Du har säkert hört signalerna när systemet prövas kl. 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Signalen hörs i sju sekunder med 14 sekunders tystnad emellan, i alla orter som har minst 1 000 invånare. Hör du signalen sätter du på tv:n eller radion eller går in på www.krisinformation.se för att få mer information. En lång ihållande signal betyder att faran är över.

Hur får man då information om man inte har ström?

Ja, det kan vara svårt. Det är därför bra att ha en batteridriven radio hemma och en solcells­laddare eller vevladdare till sin smartphone. Man kan även ladda sin mobil i cigarettuttaget i bilen.

Detta är bra att ha hemma om krisen skulle komma:

» Husapotek med det viktigaste

» Hygienartiklar

» Kontanter

» Vatten, vattendunkar & vattenreningstabletter

» Krisskafferi – mat som klarar rumstemperatur

» Campingkök och bränsle (observera att man ej ska ställa detta på spisen vid användning då fettet i fläkten kan fatta eld)

» Radio som drivs med batteri, solceller eller vev

» Telefonlista med viktiga nummer – på papper

» Extra element eller värmare

» Ficklampa med extra batterier

» Stearinljus, värmeljus och tändstickor

» Varma kläder och filtar

Förslag på krisskafferi:(Räcker för två personer i minst tre dagar)

» Vatten – köpta, stora flaskor som håller sig länge

» 0,5 kg knäckebröd

» 1 tubost

» 0,5 kg pasta

» 0,5 kg gryn/flingor

» 0,5 kg torrmjölk

» 1 kg kött- eller fiskkonserver

» 1 kg grönsakskonserver

» Lite torkad frukt

» Soppor (pulver/burk)

» 0,5 kg skorpor och kex

» 0,5 l matolja

» 1 l juice som håller sig i rumstemperatur

» Kaffepulver/te för den som behöver

Glöm inte att byta ut varorna med jämna ­mellanrum.

Tips:

De flesta moderna kyl- och frysskåp klarar att hålla kylan i ca ett dygn utan ström. Är det vinter och kallt kan du vid ett längre strömavbrott ställa varorna utomhus.